
Ljusets väktare. Diruá masa – medlem av gryningens folk, regnbågsstammen.
Väktare av det heliga ceremonirummet. En vägledare inom växtmedicin och andlig alkemist.
Redan som barn bar jag på en dröm om en bättre värld, en mer finstämd verklighet. Sedan tidig ålder har jag känt en stark dragning till gudomlig nåd, skönhet, mystik, medveten kommunikation och att tjäna andra.
Jag rör mig genom både mörker och ljus och lär av båda. En väg fylld av upp- och nedgångar ledde mig tidigt till att söka ett medvetet och andligt uppvaknande. Med hjälp av förfädernas medicin har jag kommit att ägna mig åt enhet med allt som finns här på jorden och bortom den. Jag är elev och facilitator av heliga mediciner som Yagé (Ayahuasca), Rapé och Kambó.
Enligt Cofán-folkets berättelse fanns först ingenting. Endast guden Chiga existerade; han skapade solen och månen. Från ett strålande ansikte med två stjärnor till ögon föddes växter och djur. Till sist sade han: ”Det är dags att kalla på folket”. Han ropade, och människor prydda med färggranna fjädrar och väldoftande blommor trädde fram ur tomheten. De sade: ”Vi är Cofán”. Solen och hans hustru, månen, färdas över himlen i en kanot och täcker den en gång om dagen, så att universum lyses upp.
Cofán-folket består av omkring 2 100 personer och har sin hemvist i Sucumbíos-provinsen i nordöstra Ecuador samt i södra Colombia. Cofán, även kallade Quijos, lever som kringvandrande trädgårdsodlare, fiskare och jägare-samlare. De odlar majs, kassava, bananer, bönor, chili, kaffe, ris och fruktträd. En del män arbetar som dagsarbetare på nybyggarnas gårdar. I Ecuador ägnar sig några åt att tillverka glasfiberkanoter. De är småskaliga jordbrukare, och kvinnorna arbetar med att framställa och sälja frön, naturfibrer och lera i hantverksform.
Deras relation till naturen är harmonisk. De är dess beskyddare och väktare, och de tar hand om sitt folk med fred och broderskap som ledstjärnor. Deras språk, A’ingae, är helt muntligt och hotas av att försvinna. Det har inte kunnat placeras i någon språklig familj och är unikt i sitt ursprung. A’ingae hålls levande i de flesta samhällen genom vardaglig kommunikation, och många talar också spanska.
Liksom andra ursprungsfolk i regionen står de nära läkande och magiska växter. Taita, alltså fadern eller schamanen, eller Mayor, de äldres ledare, är en av de viktigaste gestalterna i Cofáns sociala organisation. Yagé (Ayahuasca) är central i deras världsbild, och Cofán-Taitas är högt respekterade för sin djupa kunskap om Yagé. De betraktas som lärare och stora vise, och hedras därefter.
Yagé används i rituella sammanhang för spådom, beslutsfattande, konfliktlösning och medicinsk behandling. Sjukdomar förstås inom Cofáns kosmologi som antingen fysiska eller av magiskt och övernaturligt ursprung. Yagé fungerar också som ett redskap för diagnos, kunskap om puls och urin, visioner och hantering av huaira. Enligt National Indigenous Organization of Colombia vilar Cofáns utbildning och kultur på fyra pelare: de äldres tankevärld, de inhemska språken, de heliga växterna samt kulturens normer och värderingar.
I dag kontrollerar Cofán nästan 4 000 km² regnskog. Det är endast en bråkdel av de mer än 30 000 km² som en gång tillhörde deras tidigare nation. I Ecuador har deras förfäders marker framför allt förorenats av oljebolag. I Colombia har Cofáns land trängts undan av boskapsuppfödare, cocaodlare och oljebolag.
Deras organisation är i dag förankrad i lokalsamhället. Genom sin sammanslutning bildade de Indigenous Organization of the Cofán of Ecuador, OINCE, som senare omarbetade sina stadgar och blev Indigenous Federation of the Cofán Nationality of Ecuador, FEINCE.